Altar är det ständigt återkommande samtalsämnet bland oss i Second life. Och alla har olika förhållande till både ordet och företeelsen "alt".
Vad definieras för att vara just en "alt"? När räknas man som "alt" i Second life? Hur bör/får en "alt" användas i Second life? Ska en "alt" vara hemlig eller MÅSTE man redovisa vem som står bakom avataren? Vad är det egentligen för skillnad på en "alt" och en "vanlig" avatar, vart går gränsen?
Jag kan rabbla frågor i oändlighet. Men faktum kvarstår. Det finns inget ensidigt svar på dessa frågor. För skulle jag gå ut och göra en enkät i Second life så skulle jag säkert få lika många olika svar som personer jag ställde frågan till. Och det ena svaret behöver inte vara mera rätt än det andra. Det är helt enkelt så som det mesta i Second life. Det är vad man själv gör det till.
Det är bara DU själv som sätter gränserna för vad du själv tycker är okej och inte okej i ditt agerande i Second life. Detta gäller givetvis även hur många avatarer du skapar och använder, och även om du vill avslöja vem du är bakom avataren eller inte.
I min enkla värld så är en "alt" en avatar man skapar som man inte använder lika flitigt som sin "Main/huvudavatar". Alltså ytterligare en eller flera avatarer.
MEN här kommer det ett stort MEN från mig! Jag personligen tycker INTE det är okej att människor "luras" med en alt och umgås med folk man redan känner med sin huvudavatar. Dvs låtsas att man är ny i Second Life för att gå på ett event där huvudavataren brukar umgås och har sina sk "vänner". Jag har sett detta hända alldeles för ofta på speciellt svenska event att det dyker upp en "ny" som i själva verket har en redan välkänd avatar som huvudavatar.
Att man använder altar är inget jag lägger några värderingar i i sig. Jag har flera själv och säger bara "kör på....skaffa hur många du vill". MEN använd de på ett förnuftigt sätt och dela på dom, eller var öppen med att du är du bakom just den avan om du är bland vänner. Det är det mest rakryggade och schystaste du kan göra mot dina sk vänner.
Nog om detta! Här kommer som utlovat mina altar på bild. Men jag tänker inte namnge dom, lite integritet ska man väl få ha kvar ändå. *L*
Här ser ni mig med min tvilling avatar. Hon skapades som en back-up alt ifall att min main skulle krascha ihop, vilket var nästan fallet då hon skapades. Och JA hon har samma namn som mig!
Det här är min supersöta lilla bebis Ferrari, hon ska bli en stor Enzo Ferrari när hon blir stor. Och ja man kunde välja en så här som första avatar!
Här har ni min klippa! Han är min handyman och den som förvarar mina hus och hjälper mig att hålla reda på viktiga saker där jag bor. Min vaktmästare och allt i allo kan man säga. Den här killen är för övrigt inte helt och hållet min, utan jag lånar ut honom ibland till en RL vän som vill hänga i SL lite då och då.
Fia och jag ville vara lite rebelliska en tid för längesen och skapade oss var sina fjortonåringar. Det här är min. Hon är den dygda av dom, det var Fia som lärde henne alla dumheter. Hon är en blyg oskuldsfull tonåring.
Här är mina älskade "Grandparents". Jag kallar de rätt och slätt Granny and Grandpa. Visst är de ett sött par. Farmor har fått sig en ståtlig sjöbjörn i Farfar.
Och så sist men inte minst denna avatar. Det är rätt och slätt min egen avatar som bejakar sin manliga sida. Han är dock under utveckling för han är fortfarande lite för feminin enligt mina manliga vänner. Så jag jobbar på han. Men han är jag och jag är han så att säga.
ALLA dessa avatarer är för övrigt 100 % jag själv bakom. Inga rollspel eller fjanterier. Förutom att jag tar fram lite olika sidor av mig själv när jag är online med fjortisen tex och lilla fyraåringen. Då kan man vara extra barnslig och oförstående....
Förutom dessa avatarer har jag tillgång till 2 vänners avatarer i SL. De är alltså inte mina utan jag kan bara logga in med de om jag vill. Vilket inte behövs som ni ser. Då valmöjligheterna här ovan räcker gott och väl. Jag har även en gammal blodoll från Bloodlines som jag lagt i malpåse och 2 altar till som är undanstoppade med, är inte säker på att jag kommer ihåg lösen ens.
För egen del har mina altar bara varit skoj projekt att skapa, speciellt som de är så olika karaktärer, åldrar och personer. Jag är en skapade människa som älskar att shoppa och skapa. Så för mig har nöjet med altarna mest varit att skapa dom, skulle aldrig komma på tanken att lura någon med mina altar med vilja i flera veckor, månader eller år. Det är bara elakt, och vad ni än tror är jag inte en elak person.
Snipp snapp snutt,...så var detta blogginlägg slut.
Kram Helene
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar